Uppdrag demokrati

Som i de flesta länder med ett system för radio och TV i allmänhetens tjänst finns det en rättslig grund som strävar efter största möjliga politiska och kommersiella oberoende och som bygger på den grundläggande demokratiska rätten till åsiktsfrihet och pressfrihet. Även om det fanns inledande försök att etablera en oberoende radio i Tyskland i slutet av 1920-talet, var det inte förrän 20 år efter andra världskriget som public service faktiskt etablerades av de allierade som en del av demokratiseringsprocessen.

Med andra ord handlar det om inget mindre än grundläggande demokratiska värderingar. I ett ställningstagande om medier i allmänhetens tjänst framhåller den svenska regeringen fria och oberoende medier som en förutsättning för mångfald i informationsspridning och opinionsbildning och betonar därmed den stora betydelse detta har för ett demokratiskt samhälle.

Detta återspeglas i båda ländernas uppdrag: oberoende, mångfald, information, utbildning och underhållning, kulturfrämjande (avseende respektive lands språk och kultur) och sist men inte minst tillgänglighet och kvalitet.

Oberoende?

Men exakt hur försöker man förverkliga detta oberoende? Om public service-medierna är ett statligt intresse, vad exakt är då skillnaden mellan ARD/SVT och Donald Trumps medier? Kanske är det just detta spänningsförhållande som public service-medierna befinner sig i: Staten kräver enligt lag att de ska vara kritiska mot sina organ. Om denna förmåga att kritisera går förlorad, till exempel på grund av statens ovilja, är åsikts- och pressfriheten inte längre garanterad och demokratin är i fara. Och kanske bör ”oberoende” framför allt förstås i betydelsen ”opartisk”. Medier verkar trots allt inte i ett vakuum.

Struktur och finansiering

Det finns vissa skillnader i denna strävan efter oberoende angående strukturen och finansieringen av public service i Sverige och Tyskland. Den största skillnaden är förmodligen att i Tyskland får det sändas reklam.

Den tyska finansieringen bygger på den s.k. ”dualmodellen”, förutom grundfinansieringen via licensavgiften, som varje hushåll betalar, genereras en del av finansieringen via reklam. I Sverige är reklam helt förbjuden för public service-bolagen. På grund av reklamfriheten finansieras programmen endast via en licensavgift, som sedan 2019 är anpassad till respektive inkomst och tas ut tillsammans med skatten. Att radio- och tv-avgiften skulle organiseras genom skatt avvisades i Tyskland med hänvisning till ett större politiskt oberoende, avgiften har dock justerats så att den tas ut per hushåll och inte längre per enhet.

Vem tittar på vad? Streaming, underhållning och nya format i Tyskland och Sverige

Andelen konsumtion av public service-medier och dess betydelse i samhället är hög i både Tyskland och Sverige. Trots detta går det knappast att förneka en viss åldrande struktur; ungdomar och unga vuxna i synnerhet vänder sig i allt högre grad till sociala medier eller streamingtjänster. De offentliga programföretagen svarar på detta med sina egna streamingplattformar, där ARD Mediathek och SVT Play är de främsta exemplen.

SVT Play betjänar alla tänkbara områden: Kunskap, serier, underhållning. Program för barn och unga står för den största andelen, med 26%. Förutom fokus på dagliga nyheter är underhållningssegmentet mycket populärt. Att format på andra språk endast dubbas till svenska för de yngre tittarna är en stor praktisk skillnad mot Tyskland, där nästan allt dubbas till tyska.

Musik- och sångformaten är dock giganter i den svenska underhållningskulturen. Det sedan länge etablerade ”Allsång på Skansen” har sällskap av ”Melodifestivalen”, där den svenska uttagningen till Eurovision Song Contest följs av en miljonpublik. Andelen tittare är ungefär lika stor som under ett fotbolls-VM i Tyskland. Roliga informations- och nyhetsprogram som ”ZDF Magazin Royal”, ”Heute Show” eller ”Extra 3”, som har en stark ställning i Tyskland, är ganska sporadiska i Sverige.

Allmänintresset – Medierna i förändringens tid

Samhället förändras och med det även relevans och tillgänglighet. År 1929 startade Sveriges Radio morgongymnastik. År 1937 blev det en våg av upprördhet över att en kvinna läste upp nyheterna i radio. Idag kämpar journalistiskt granskade och verifierade nyheter mot helt andra former av fel- och desinformation. Det har kanske aldrig varit så lätt att sprida nyheter över världen – och så svårt att verifiera sanningshalter.

Von Janina Reinsbach