Svenska Handelskammaren såg formellt dagens ljus den 18 september 1959. Den dagen blev kammaren inskriven i föreningsregistret vid Düsseldorfs tingsrätt – en händelse vars följder många icke-tyskar knappt kan förstå. För helt enkelt att inrätta en handelskammare i Tyskland på 1950-talet var det inte, eftersom beteckningen ”Handelskammaren” också förde krav på en viss status med sig. Ansökan med nummer 2478 – i enlighet med de tyska ansökningsformaliteterna – bifogas 36 dokument som en bilaga. I kammarens första styrelse ingick tre personer: generalkonsul Ragnar Dyberg som ordförande, direktör Karl August Hedin och vice konsul Lars Frisk som övriga styrelseledamöter. Det konstituerande styrelsemötet ägde rum den 26 juni 1959 i Stockholm. ”Jag är säker på att inte bara traditionella svenska basvaror som järnmalm, trä och massa kan säljas i Tyskland”, sa konsul Ragnar Dyrberg övertygande vid den tiden. Han borde få rätt.
Bland de grundande medlemmarna, varav de allra flesta fortfarande är medlemmar i kammaren idag, var
En stor förändring i Handelskammarens liv inträffade 1972 och åren däromkring. En ny organisation för det statliga stödet för svensk export beslutades av Riksdagen. Det 50-procentiga statsbidraget till utrikeshandelskamrarna ströks resolut. Handelsminister Kjell-Olof Feldt och hans statssekreterare Bengt Dennis reste runt och talade energiskt för det nya Exportrådet med dess regionala handelskontor. Ny organisation och nya kvastar. Handelssekretararna, ett slags exportens supermän med diplomatisk status, skulle lånas in från näringslivet för att i fyraårsperioder främja svensk export på de olika marknaderna. ”Det här var en slitsam process” erinrar sig Carl-Johan Jargenius, direktör på Stockholms Handelskammare. ”Det operativa ansvaret togs mycket handfast över av staten. Det fick till följd att de bilaterala handelskamrarna fick en helt ny roll. Vissa av dem slogs ut eller fick en rent marginell betydelse. Men andra anpassade sig till de nya förutsättningarna och förstärkte sin identitet.” Svenska Handelskammaren i Tyskland slogs inte ut. Flera omständigheter talade för att den skulle överleva. Även om kammaren bara hade 13 år på nacken 1972, så hade den etablerat sig som både en lobby-organisation, ett serviceorgan för svenska dotterbolag och ett forum för kontakt mellan företagsledare. Än idag arbetar kammaren oberoende av statliga bidrag och finansieras av dess medlemsföretag.
Under årtiondena har Sveriges närvaro på mässor, som är så viktiga i Tyskland, organiserats av kammaren, liksom lobbyverksamhet för det tysk-svenska dubbelbeskattningsavtalet. En årsbokskatalog över svenska dotterbolag i Tyskland gavs ut i en tryckt version fram till 2000-talet. Svenska Handelskammaren i Tyskland har skapat ett rykte om sig att vara en av de mest aktiva bland Sveriges utländska handelskammare.
Kammaren har också ansträngt sig aktivt för att säkra framtida tyska-svenska ekonomiska förbindelser: Sedan 2001 finns Junior Chamber Club (JCC) i Tyskland, ett ”nätverk inom nätverket” med nära band till den ”stora” Handelskammaren. JCC har sin egen representant i styrelsen och presidiet. Idag finns det JCC-kommittéer i Hamburg, Berlin, Düsseldorf-Köln, München och Frankfurt am Main. Kommittéerna håller i sina egna aktiviteter, men finns alltid med på föreläsningar, resor och kammarmöten. Därmed sörjer de för att det ständigt tillförs nytt friskt blod inom organisationen.
År 2003 inträffade något helt nytt i verksamheten. Då instiftades ”Det svenska exportpriset”, som Handelskammaren delar ut i samarbete med Exportrådet och Sveriges ambassad i Berlin. Den första prisutdelningen skedde i Hamburg 2003, där generalkonsulatet fanns fram till 2008, med Kronprinsessan Victoria som hedersgäst. Exportpriset fick snabbt stor uppmärksamhet. Bland pristagarna noterar man en påtaglig blandning av klassiskt välkända företag och helt nya entreprenörer som med framgång slagit sig in på den tyska marknaden. I dag delas priset ut i nära samarbete med Sveriges ambassad och Business Sweden under namnet Svenska Företagspriset i Tyskland. Själva prisceremonin har alltmera fått ett litet stänk av den mera berömda Nobelmiddagen i Stadshuset i Stockholm, som äger rum vid Lucia-tiden i december varje år. Vid Exportprisets utdelning har det således ofta varit närvaro från kungahuset och dessutom alltid stor trängsel av direktörer, ministrar, diplomater, kulturpersonligheter, professorer och chefredaktörer. Men trots alla honoratiores är stämningen förvånansvärt avspänd och uppsluppen.
Numera är kammaren, med stöd av dess volontärer och heltidsanställda, redan inne på sitt sjunde årtionde i sin tjänst för svenska företag i Tyskland. En mångfacetterad historia ligger till grund och en lovande framtid väntar medlemmarna. Ett nytt årtionde erbjuder nya möjligheter för det svenska näringslivet i Tyskland. Medlemsföretagen närmar sig nästa årsdag tillsammans, lierade och förstärkta genom kammarens nätverk.
En utförlig tillbakablick på alla sex decennier av kammarens historia finns att läsa om i SCHWEDEN aktuell från jubileumsåret 2019.