Nej, det svenska köket och matkulturen är verkligen inte det mest kända i världen. De flesta tyska konsumenter i Tyskland associerar det med inget annat än köttbullar från IKEA, knäckebröd från Wasa och kanske smöret Lätta, som däremot kommer från märket Unilever och lanserades i Sverige för första gången. Ingen reser till Sverige så som man reser till Grekland eller Italien och antagligen väljer man inte att åka till Sverige enbart för restaurangerna.

Foto: Tina Stafrén/imagebank.sweden.se

Den svenska regeringen har länge varit orolig för detta. Med ”Try Swedish”-projektet arbetas det kontinuerligt med att demonstrera branchens potential och främja dess tillväxt. Målet är att öka exporten av svensk mat, främja kulinarisk turism till Sverige och säkerställa långsiktig gastronomi. Fokus ligger på de specifika egenskaperna hos svenska smaker, upplevelser, produkter och människor. Enligt en studie från Business Sweden som publicerades i januari är Tyskland en av de marknader med bredast potential. Allt är möjligt här - från (knäcke)bröd till fågel, från snus till alkohol, analysen listar elva segment som har goda försäljningsmöjligheter i Tyskland.

Tysklands livsmedelsmarknad är en av de tuffaste i världen. Prispressen är enorm och detaljhandeln domineras av några mycket stora aktörer. De som inte är noterade hos Edeka, Rewe, Aldi eller Lidl samt ett par andra kedjor förblir en nischleverantör. Men hur kommer man över detta hinder? Här tar Business Sweden, ansvariga för projektet ”Try Swedish”, vid och organiserar kampanjveckor tillsammans med återförsäljare där svenska produkter presenteras och marknadsförs. Detta möjliggör för konsumenter en intressant omväxling och för stormarknader att testa marknadsacceptansen hos en rad produkter. Och det som mottas väl har hög chans att få stanna även efter kampanjen. Denna typ av kampanjer har genomförts om och om igen i de 300 filialerna hos TEGUT, en livsmedelskedja som är särskilt representerad i Bayern och centrala Tyskland.

De utvalda produkterna kännetecknas av det faktum att de upptar en nisch som är så svår att missa som möjligt, vare sig det handlar om produktens specialitet (t.ex. dietmat) eller genom produktdesignen och den bestämda svenska profilen. I princip matchar de särskilda styrkorna hos svenska produkter de stora trenderna hållbarhet, hälsa och ekologi. Några exempel på dessa är Oatly, Picadeli, Cloetta, Gille, IKEA, Wasa och Abba Seafood – mer om dessa och svensk matkultur kan du läsa i det senaste numret av Schweden aktuell.

AV PETER MARX

LÄS HELA ARTIKELN PÅ TYSKA UR SCHWEDEN AKTUELL HÄR

5 FRÅGOR TILL ...

Professor Shirin Ahlbäck Öberg, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Hennes forskningsområden är offentlig förvaltning och representationsforskning.

I Tyskland finns det vissa farhågor om konsulters inflytande på politiska beslut. Regeringen spenderar miljoner på konsultavtal, vilket också påverkar lagstiftningen. Finns det en liknande diskussion om ”rådgivarnas makt” i Sverige?

Jag ser ingen uttrycklig oro för konsulter i den allmänna debatten. Som statsvetare kan jag dock säga att problemet tenderar att vara detsamma här. Lite forskning har hittills gjorts i det svenska sammanhanget, så det är svårt att säga hur stort problemet är. Men svenska myndigheters användning av konsulter har ökat avsevärt. Detta gäller också för policyrådgivare.

Sett tvärtom: Pandemin har visat att nära samarbete mellan politiker och (vetenskapliga) rådgivare kan leda till snabba åtgärder. Har svensk politik lyssnat för mycket på myndigheterna och för lite på rådgivarna? 

Åsikterna skiljer sig åt kring huruvida regeringen lyssnade för nära på sina kunniga myndigheter. Generellt kan man säga att den svenska förvaltningsmodellen bygger på idén om kunskapsbaserad politik, vilket passar bra med den rationella synen på politik som den svenska välfärdsstaten bygger på. Det är dock viktigt att förstå att regeringen inte på något sätt är bunden av råd från sina specialiserade organ, men att det yttersta ansvaret för vad som gör eller inte görs alltid ligger hos regeringen. I Sverige har en diskussion uppstått om regeringen borde ha tagit hänsyn till andra experter utanför Folkhälsomyndigheten. Denna diskussion handlade dock om förhållandet till andra vetenskapliga experter, inte så mycket till rådgivare. En annan övervägning: Denna starka tradition av idéer om kunskapsbaserad politik innebär att de politiskt ansvariga alltid måste nås med den bästa kunskapen inom alla områden, särskilt i krisperioder. Detta var uppenbarligen inte fallet med tanke på den otillräckliga vården av äldre inför pandemin. Kunskapen om äldreomsorgen erhölls varken av regeringen eller av den behöriga myndigheten, Folkhälsomyndigheten. Det är dessa diskussioner som har dykt upp i den svenska debatten snarare än frågan om rådgivare borde ha anlitats.

Tror du att Sveriges korporatistiska struktur ibland hindrar snabb politisk handling?

Ja, för förhandlingar med olika intressen tar tid. Men enligt min mening har detta inte varit problemet under coronakrisen. Tvärtom har debatten visat att fackföreningar som t.ex. sköter om vårdpersonal ville ha snabbare och tydligare beslut (till exempel om skyddsutrustning). Min preliminära bedömning är att beslut som fattades för långsamt under krisen berodde på regeringen eller de specialorgan som de litade på.

LÄS HELA ARTIKELN PÅ TYSKA UR SCHWEDEN AKTUELL HÄR