Kontakt | Impressum | DEUTSCH | SVENSKA
News
24.07.2020

// private equity: pengar med tålamod

Ett företag som vill växa och utvecklas behöver för det mesta bara en sak: pengar utifrån. De klassiska tillvägagångssätten är banklån, att gå till börsen – eller OTC-handel av företagsandelar till investerare. Handlar det om nyare företag med stora chanser, men även med stora risker, talar om man Venture Capital eller riskkapital.
Men även för etablerade företag blir privat delägarskap allt oftare en option. För det mesta handlar det då om medelstora (”mittelständische”) företag, men ibland även koncerner: under de senaste åren har Private Equity fått allt mer betydelse. Särskilt Sverige stoltserar med betydande aktörer inom privat delägande.



TV-program som ”Die Höhle der Löwen” har gjort Venture Capital populärt. Med spänning följer tittarna nyföretagare som presenterar sina smarta koncept, med vilka de vill göra stor succé. Men medan Venture Capital oftast handlar om minoritetsintresse – det investeras för att stötta grundarna vid omsättningen av ett spännande projekt i hopp om en stor tillväxt – så handlar Private Equity om redan framgångsrika företag som i regel blir helt sålda eller där merparten blir såld. Oftast går pengarna alltså inte till företaget utan till den föregående ägaren.

Långsiktig investering
Den avgörande faktorn i denna investeringsform är den jämförelsevis långa tidshorisonten. Medan aktier kan säljas när som helst, är private equity-investeringar mer lånsiktiga; i genomsnitt ägs aktierna i tre till fem år. Det slutliga målet är att öka värdet på respektive företag och att sälja det vidare med högsta möjliga vinst.
Hollywoodfilmernas skildring av privata investerare som "gräshoppor" kan stämma i undantagsfall, men det ligger i regel inte i finansiärernas intresse att ”filea” upp de köpta företagen, utan att utveckla dem under en längre tid – särskilt till förmån för de anställda. Men var kommer pengarna ifrån? Investerare kan vara privata eller institutionella investerare. Det är ofta de aktiebolag som specialiserat sig på denna form av investeringar som också kallas private equity-bolag (PEG).

Industriföretag och försäkringsbolag är alltmer aktiva inom detta område. Även som en icke-professionell investerare kan du investera i private equity - men bara indirekt. Eftersom många etablerade företag endast är öppna för institutionella investerare eller mycket rika privatpersoner, har även ett fondsegment för icke-professionella investerare vuxit fram under flera år. De flesta av dessa s.k. retailfonder är skapade som slutna fonder som återinvesterar i stora private equity-fonder. Så det är fullt möjligt att investera i private equity även med små månatliga avgifter om du är villig att betala ur egen ficka under en längre tidsperiod - till exempel som en del av ditt privata pensionssparande. Dessutom har flera värdepappersföretag tagit steget till aktiemarknaden under de senaste åren, exempelvis stora amerikanska företag som KKR, Blackstone, Carlyle och Apollo. I Europa har Swiss Partners Group och den brittiska 3i tagit steget. I september förra året hade även den svenska finansinvesteraren EQT ett mycket framgångsrik inträde på börsen. Private equity kan också användas indirekt för privata investeringar genom köp av aktier.

EQT – Big Player från Sverige
Bakom EQT står den välkända svenska familjen Wallenberg, vars investmentbolag Investor AB är den största enskilda investeraren med en minoritetsandel på 18%. EQT-fonden investerar cirka 40 miljarder euro, som ägs av företag med en sammanlagd omsättning på 19 miljarder euro och 110 000 anställda. Detta gör EQT till en av de stora aktörerna och rankas 7: e i världen bland de största private equity-företag – förresten finns inget tyskt företag med bland topp 50.

De tysktalande länderna är dock en av de mest populära regionerna där EQT söker företag. I Tyskland har svenskarna en minoritetsandel i världens största protestillverkare Ottobock och en majoritetsandel i Linuxleverantören Suse. EQT-konsulterna inkluderar också en känd tysk. Den tidigare personalchefen hos Siemens, Janina Kugel, har arbetat för EQT som senior rådgivare på konsultföretaget Boston Consulting Group (BCG) sedan början av maj.

EQT tillkännagav nyligen förvärvet av 51% av Deutsche Glasfaser från det amerikanska investmentbolaget KKR; den kanadensiska pensionsfonden Omers tar över resterande 49%. Redan under hösten hade EQT köpt den tyska konkurrenten Inexio för omkring en miljard euro, och de två företagen ska nu slås samman. Även om Deutsche Glasfaser endast omsatte 64 miljoner euro under 2018, låg utropspriset en bra bit över 2 miljarder euro. Klassisk private equity: de tidigare ägarna säljer med en mycket god vinst, den nya investeraren ger det nödvändiga kapitalet eftersom han ser stora möjligheter. Den federala regeringen har satt upp som mål att bygga ett omfattande gigabitnät tillsammans med telekommunikationsföretagen i Tyskland. De nya ägarna till kabelnätsoperatören vill också sätta detta fokus högst upp på dagordningen. Enligt EQT och Omers förväntas det sammanslagna företaget investera sju miljarder euro i den lokala höghastighetsinfrastrukturen för Internet under de kommande åren. Detta kommer att göra det möjligt att bygga mer än sex miljoner fiberoptiska anslutningar i Tyskland. Ett utmärkt exempel på private equity: stora pengar för ett stort projekt, med mycket rimliga möjligheter och en investeringshorisont som sträcker sig över flera år. 

Nordic Capital: många institutionella investerare
En annan viktig aktör från Sverige är Nordic Capital. Bolaget förvaltar private equity-fonder och investerar i medelstora och stora företag inom en rad olika branscher med särskilt fokus på hälsa och sjukvård. Andra kärnsektorer är teknik, betallösningar, finansiella tjänster, industrivaror och tjänster samt konsumtionsvaror. I DACH-regionen har Nordic Capital investerat cirka tre miljarder euro i tio företag inom hälso- och sjukvården.
Bilden av gräshoppor passar inte här heller, eftersom kapitalet kommer från institutionella investerare. Pensionsfonder, statsägda förmögenhetsfonder, finansiella institutioner, stiftelser och familjeägda företag står bakom Nordic Capital och strävar efter långsiktiga investeringar i företag för att utveckla dem genom operativa förbättringar och omvälvande tillväxt och för att uppnå den säkraste avkastningen.

Exemplet Nordic Capital visar att private equity kan vara en attraktiv finansieringsform även för medelstora företag, till exempel när familjer vill sälja sin verksamhet (eller delar av den). Specialiserade konsulter, som återfinns som medlemmar i Svenska Handelskammaren, hjälper till att sådana transaktioner – i medlemsbankerna SEB, Nordea, Danske Bank och Handelsbanken, på de stora advokatbyråerna och med specialiserade konsulter som MCF Corporate Finance (se artikel på sida 9). Andelen företagstransaktioner med finansiella investerare uppskattas nu till 25 %, vilket också är allt viktigare för segmentet medelstora företag. Private equity möjliggör investeringar i framtida branscher och anskaffar kapital för långtgående investeringar. I Sverige ägs nu 1 160 företag med cirka 170 000 anställda och en omsättning på över 50 miljarder euro av privata finansiella investerare. Och även i Tyskland är private equity stort sedan länge, intressant för medelstora företag såväl som för företag, för professionella investerare – och till och med för deras egen privata pensionsavsättning.


mera
26.06.2020

// När crowdsourcing smakar vinbär - Delningsekonomi i Sverige

Allt förändras: arbetet blir mer flexibelt, produkter och tjänster blir mer digitala, materialism blir omodern. Redan innan Corona var de grundläggande mekanismerna i världsekonomin i förändring, och nu är denna process återigen i rörelse. Relationen mellan leverantör och kund är inte heller längre som förut - den blir alltmer dialogisk.

Medan ena delen av den globala handeln som utförs digitalt ökar, så sjunker attraktiviteten i att köpa materiella saker, speciellt bland unga människor. På grund av klimatförändringen är det många användare som anser att hållbara lösningar på tjänster är smartare än äganderätter. Inom delningsekonomin omvandlas det som tidigare var produkter nu tillfälligt till tjänster. Med detta koncept har företag som Uber och AirBnB blivit mycket stora på kort tid. Företagen äger nämligen inte dessa bilar eller lägenheter, utan erbjuder enbart en plattform för att skapa kontakt mellan de olika marknadsaktörerna. Dessa företag stöttar massans kraft i en process som blivit känd under namnet crowdsourcing.


Som begrepp är crowdsourcing relativt nytt, men metoden existerar sedan länge, ofta i form av en tävling som skrivs ut av en regering eller institution för att komma åt värdefulla idéer. Crowdsourcing innebär att källan (eng. ”source”) för arbete, idéer eller gods finns hos massan (eng. ”crowd”). Genom crowdsourcing kan man nå en stor variation av resultat, och även en snabbare process. Ett exempel för detta är ”reCAPTCHA”, en tjänst som skyddar nätet för spam och samtidigt digitaliserar böcker. Genom att lösa s.k.captchas har miljoner människor frivilligt bidragit till resultaten, och idag är tjänsten en del av Google. Men crowdsourcing används även utanför den digitala världen för att förbättra samhället och för att genom massans kraft kunna uppnå fördelar i näringslivet.

Näringslivet och samhället måste förändras – detta är ett ofta återkommande krav som följd av den aktuella Coronakrisen. Flexibiliteten inom delningsekonomin skulle kunna vara en lösning: crowdsourcing är en metod som lyckas utnyttja nätets fulla potential och samtidigt föra samman människor: en form av kollektivism där entusiaster hjälper företag med produktutveckling och marknadsföring.

Sverige, som pionjär inom digitaliseringen, anses vara särskilt mottaglig för att stötta möjligheterna som crowdsourcing erbjuder. Tack vare snabbt internet och en god digital infrastruktur blir landet konkurrenskraftigt och kan erbjuda olika projekt som agerar ”best practice” för andra länder.

Poppels - smaken av crowdsourcing
Vid crowdsourcing krävs inte bara smarta tech-startups för att omstrukturera marknaden. Genom crowdsourcing utvecklas även helt nya produkter i nära samarbete med kunder. På så sätt kunde Göteborgsbryggeriet Poppels brygga Sveriges första crowdsourcing-öl år 2014.

Poppels ville introducera ett nytt vinbärsöl för marknaden och involvera kunderna redan från början. De bjöd in privatpersoner som plockade bär för ölet, och som tack fick varje medverkande ett smakprov och sitt namn tryckt på flaskorna. Kunderna var entusiastiska: första året deltog 50 svenskar, två år senare fanns det fler än 1000 frivilliga bärplockare. Företaget tjänade på det offentliga engagemanget: det tidigare mikrobryggeriet har vuxit och säljer nu öl även utanför Göteborg.



Mapillary - Att kartlägga världen tillsammans
Vem vågar utmana megakoncernen Google i ett av deras kärnområden? Det svenska crowdsourcingföretaget Mapillary. Företaget jobbar med ett mycket ambitiöst projekt: att kartlägga hela världen med hjälp av amatörer och deras smartphones.
Sedan 2013 skapar de kartor med bilder till varje position. Materialet kommer uteslutande från användarna som idag finns i 190 länder. Såhär fungerar det: användaren laddar ned Mapillaryappen, får tillgång till appens kartor och streetview-funktion och kan bidra med sina egna bilder till Mapillary. Resultatet består av ovanligt noggrann information om den fysiska världen som kan användas till många olika områden. Mapillary samarbetar särskilt mycket med företag som utveckla självkörande bilar för att förse deras mjukvaror med bättre data. Även om Mapillary knappt döljer sin stolthet att inte vara en del av Google, så arbetar de sedan 2018 tillsammans med Amazon, ett annat amerikanskt jätteföretag.

Karma - Win-win-win-appen
Att göra hållbara beteenden attraktiva för den stora befolkningen är en av de största utmaningarna vid bekämpningen av miljökrisen. Men det svenska crowdsourcingföretaget Karma har en lösning. Via en app minimerar de matsvinnet genom att föra samman restauranger, livsmedelsbutiker eller bagerier och kunder. På så sätt finns det tre vinnare: klimatet, ägarna och kunderna. Säljarna erbjuder överskottsvaror i appen och privatpersoner kan köpa livsmedel till ett reducerat pris.

Schweden Aktuells läsare känner redan till företaget Too Good To Go’s koncept. Medan Karma mestadels varit aktiv i Sverige sedan företaget grundades för fyra år sedan, kommer Too Good To Go från Danmark och har sedan grundandet 2015 expanderat stort på den europeiska marknaden, även i Tyskland. Då Too Good To Go för närvarande även etablerar sig i Sverige har Karma alltså fått konkurrens – måtte tävlingen sporra den goda sidan. Idag har företag anslutit sig till Karma i 225 städer, de flesta är aktiva i Sverige men ”Zero-Waste”-satsningen har även nått Frankrike och Storbritannien. Den virtuella gemenskapen är utvecklad för att göra spridningen av Karma i nya städer så enkel som möjligt. Den som värvar nya köpare får dessutom en bonus.

Skjutsgruppen – samåkandets nya ansikte
Även bestående koncept kan vinna genom crowdsourcing – ofta blir de rent av revolutionerade. Ett exempel för detta är föreningen Skjutsgruppen, som via en app förmedlar kontakt mellan människor som vill samåka. Användaren anger var han vill eller ska åka och förs samman med människor som intresserar sig för samma rutt. Målet är hållbarhet och ”rörelsen”, som grundarna vill kalla initiativet, är helt ideellt. Användare kan dela upp resekostnaderna mellan sig eller avstå helt från att betala. Appen har trots allt redan nått 10 000 nedladdningar.

Vuollerim – crowdsourcing på bynivå vid polcirkeln
I norra Sverige vid polcirkeln ligger den lilla byn Vuollerim. Här bor ca 600 människor och många av dem har bidragit till att byn blivit världskänd. För här i naturen i de lappländska skogarna och bergskedjorna finns en florerande crowdsourcing-rörelse. När den största lokala arbetsgivaren skar ned på aktiviteten i kraftverket Vuollerim gick invånarna ihop. Det första resultatet var en näringslivsförening, som förde samman företag och invånare. Föreningen köpte upp företag som var viktiga för det lokala näringslivet och vars existens var hotad, t.ex. järnhandeln. Framgången gav invånarna lust till mer av denna analoga variant av crowdsourcing. Idag hittar man sju crowdsourcingföretag i Vuollerim, som har mellan 50 – 150 ägare. Deras verksamhetsområde ligger hos det som är användbart för byn, exempelvis turism, ostproduktion och utbildning. På så sätt har invånarna gjort sin by världskänd. Vuollerim har varit värd för det internationella evenemanget ”Crowdsourcing Week” två gånger, som lockar företag, experter och forskare från hela världen. Grundaren Epi Ludvik beskrev utvecklingen i Vuollerim som ett exempel för vad crowdsourcing kan betyda för livet på landet. Vuollerim bevisar: crowdsourcing är inte bara något för briljanta tech-startups i storstäderna, utan kan även förbättra livet på landet genom innovation och gemenskap.

SprinkelBit – att lära sig investera genom crowdsourcing
Varför inte följa proffsen? Denna slogan använder sig det svenska företaget SprinkelBit av, en investeringssimulator som själv använder kunskap för crowdsourcing. Idén är förhållandevis enkel: man lär sig bäst genom att öva och av andra som har mer erfarenhet. Även om man idag kan investera riktiga pengar med SprinkelBit så ligger huvudfokuset fortfarande på det virtuella lärandet, för att förbättra sina kunskaper inom investering. Vid registreringen får användaren 500 SprinkelBucks, plattformens egen valuta, som han eller hon kan investera fritt. Plattformen erbjuder möjligheten att följa framgångsrika investerares aktiviteter och att prata om aktiemarknaden med likasinnade. På så sätt får man värdefull information om hur börsen fungerar och vad som utgör en god investering.
Genom SprinkelBit har grundaren Alexander Wallin lyckats ta sig från västsvenska Tjörn till New York. Ur hans idé att underlätta investeringar med hjälp av crowdsourcing och teknologi har ett globalt företag med tiotusentals användare uppstått.


mera
Medlemmar

Företags
priset

Schwedischer UnternehmenspreisSedan 2003 delas Svenska Företagspriset i Tyskland ut. Svenska företag som framgångsrikt etablerat sig på den tyska marknaden har möjlighet att söka priset som delas ut i tre kategorier. Här finner du all information om ansökan och prisutdelning, det aktuella programmet och ett omfattande bildarkiv från tidigare års prisceremonier.  Mera