Göteborg ses som tvåan av Sveriges städer – men inte av dem som bor här. 2021 firar den västsvenska kustmetropolen 400 år, och staden får mer och mer internationell uppmärksamhet, även i Tyskland: i år är Göteborg även partnerstad till Svenska Handelskammaren. Med sin tunga industri, en stor arbetarklass och en otvungen öppenhet ansågs Göteborg under lång tid vara Stockholms motsats. Kanske är det därför lokalpatriotismen är så utbredd här. Idag bor här ca 570 000 människor, vilket är 70 000 fler än för tio år sedan. Denna tillväxt bär såklart utmaningar med sig: hur kan man säkerställa mobiliteten på ett miljövänligt och hållbart sätt när befolkningen stadigt växer? Göteborgarna kör igång och säger ”De går la gôrbra”.
Foto: Daniel Högberg/imagebank.sweden.se
Förändring från A till Ö
Mobilitet – ur stadsplanerarnas perspektiv innebär det samtliga möjligheter att kunna röra sig från A till Ö med både bil och tåg. I Göteborg är det dock tydligt vilket färdmedel som stadsförvaltningen föredrar. I och med riktlinjerna för mobilitet och parkering från 2018 beslutade man att biltrafiken ska minska kraftigt. Göteborgarna ska cykla eller åka kommunalt istället för att ta bilen. Ett mål som också många tyska städer strävar efter. Men vad är Sveriges planer för att ställa om till en hållbar trafik? Förutom i huvudstaden finns det inga tunnelbanor i Sverige. Även Göteborg färdas endast ovanpå jorden – i och för sig på ett av de största spårvagnsnäten i norra Europa. Göteborgs ikoniska spårvagnar är kända långt utanför stadsgränserna. Där spårvagnarna inte räcker till hjälper bussarna till att transportera invånarna. Merparten av de 120 000 dagspendlarna åker till centralstationen. I anslutning till centralstationen finns även den regionala busstationen och den mest använda spårvagnsstationen. På så sätt är trafiken i Göteborg ganska centraliserad och så med känslig för störningar. Med det s.k. ”Västsvenska Paketet” vill staden minska centraliseringen och förbättra den aktuella situationen för pendlare. Men paketet är omdiskuterat och starkt kritiserat av en del av befolkningen. Man menar på att projektet är ologiskt och kostar onödigt mycket pengar, bl.a. införde man trängselskatt 2013, vilket är impopulärt bland invånarna.
Med det ”Västsvenska Paketet” ska många nya järnvägstunnlar och tre nya tågstationer byggas. Därmed kan pendlarna undvika det trånga området vid centralstationen och lokaltrafikens kapacitet skulle kunna byggas ut. Men motståndarna menar att åtgärderna är ineffektiva och förutspår en belastning på grund av de många byggarbetsplatserna i staden.
Snabbare och mer effektiv lokaltrafik för fler invånare
”Spårvagnen är den snabbaste möjligheten att röra sig inom Göteborg – bortsett från att gå till fots såklart” – invånarna skämtar gärna om sin lokaltrafik. Stadsförvaltningen känner antagligen till dessa skämt och vill göra det mindre roligt. Det aktuella förslaget ”Målbild 2035” skildrar en framtidsvision för lokaltrafiken, där spårvagnen ska delas för att man ska kunna lägga nya spår för snabbtåg. Prognosen förutspår 200 000 nya invånare inom de kommande 15 åren, och antalet arbetstillfällen kommer öka motsvarande. Med en budget på ca 23 miljoner kronor vill man därför göra lokaltrafiken mer attraktiv: kapaciteten ska höjas med 70%, samtidigt som den genomsnittliga resetiden ska förkortas med minst 20%. Detta vill staden uppnå genom att man även bygger ut busslinjerna och kopplar samman knytpunkter bättre. Västsvenskarna är dock inte beredda på att göra vad som helst för mobiliteten: förslaget att bygga en linbana över älven fick avslag.
Foto: Emelie Asplund/imagebank.sweden.se
Cyklar till låns nästan gratis
I Göteborg har man kunnat hyra cyklar sedan 2010. På ett flertal stationer i staden kan man hyra en cykel och sedan lämna tillbaka den på samma ställe eller på en annan station. Det finns liknande initiativ i andra europeiska städer, men i Göteborg är det särskilt billigt: ett årsabonnemang kostar endast 300 kr. Systemet byggs ut kontinuerligt och man kan betala via en app.
I innerstaden är även varutransporter ett viktigt tema. Här går utvecklingen mot minimalism. ”Stadsleveransen” är namnet på ett innovationsprojekt. Små elbilar med släpvagn levererar varor till affärer och kontor i Göteborgs mest centrala delar: helt utan några miljöutsläpp, ljudlöst och utan att ta för mycket plats av fotgängare och cyklister. Även om projektet inte är så gammalt så ger det redan resultat. Stadsleveransen minskar koldioxidutsläppen med omkring 68 ton per år och skapar en renare och lugnare atmosfär i city. Fler än 600 företag får redan sina leveranser av Stadsleveransen och i framtiden kommer projektet byggas ut för att kunna täcka ett större område.
Vid norra älvstranden i Göteborg ligger Lindholmen. Under medeltiden fanns här ett slott som drottning Blanka fick i morgongåva av Kung Magnus Eriksson 1335. Slottet finns inte kvar men platsen är i full gång med aktiviteter och imponerande byggnader. I de hypermoderna husen hittar man studenter, forskare, företag med sina medarbetare och helt normala invånare. Ett tusental av dem är en del av mobilitetsprojektet LIMA, en praktisk och miljövänlig lösning för stadstrafikens trängsel. LIMA står för Lindholmen Integrated Mobility Arena och är ett samarbete mellan Göteborgs stad, Chalmers och det västsvenska näringslivet. I LIMA samlas många olika transportalternativ inom en tjänst. Deltagarna kan nyttja LIMA för att åka med lokaltrafiken, hyrcyklar, taxibilar, att samåka i elbilar eller firmabilar, och det är även möjligt att via en app dela sin egen bil med andra. I appen anger man var man befinner sig, om man vill åka privat eller inom arbetet. Vid tjänsteresor skickas räkningen direkt till användarens företag.
Forskningsprojektet DenCity
Hur LIMA kommer fortsätta efter pilotfasen är det ingen som vet ännu, då projektet startade i februari 2020. Men i Lindholmen Science Park finns redan färdiga studier kring mobiliteten i det moderna stadslandskapet. Göteborg är känt för sina ordvitsar, och det är något som syns i namnet på mobilitetsstudien ”DenCity” (som engelskans ”density” för ”täthet”). Även här arbetar universitet, stad och näringsliv tillsammans, exempelvis är Volvo ett känt namn i studien. DenCity försöker hitta lösningar på de konsekvenser som den ökande befolkningen i stadsområden har på trafiken. Därför har man gjort som Stadsleveransen och kollar på varuleveranser, om än i större omfattning. Normalstora lastbilar, matleveranser till privatpersoner, och något mer extravagant: en flytande återvinningscentral på älven. Båten lägger till vid ett flertal stationer längs Göta Älv, och så kan invånarna lämna sina sopor och grovsopor. I en rapport om DenCitys utveckling fram till nu förklarar författarna att urbana vattenvägar sällan nyttjas och att de till viss del skulle kunna ersätta vägar på land. DenCity fortsätter och är just nu i sin tredje fas där man utvecklar de åtgärder man redan testat. Rapporten kommer dock med en tydlig slutsats: för att omsätta framtida mobilitetslösningar i praktiken, krävs tålamod. Hur kan man göra stadens eldrivna transport med hållbar?
Svar på den frågan söker projektet ElectriCity, som vill erbjuda en plattform för forskning och utveckling för elektrifieringen av staden, vilken redan återfinns i hela stadsbilden: tack vare projektet har Volvo kunnat utveckla eldrivna bussar som åker på Göteborgs gator, och alla som har vanliga biljetter kan åka med. Bussarna är komplett utsläppsfria och är nästintill ljudlösa. Detta öppnar även upp för möjligheten att använda eldrivna fordon i större anläggningar som tågstationer och inköpscentrum, eller också för nattleveranser. Nyligen beställde Göteborg 157 nya elbussar hos Volvo. Därmed blir elmobiliteten ett faktum i Göteborg.
Lär av Göteborg
Göteborg förbereder sig för framtiden genom att ta itu med de utmaningar som följer med klimatförändringar och en tätbefolkad stad. ElectriCity, Stadsleveransen och hyrcyklarna är bara några exempel på ansträngningarna att skapa en ”smart” trafik. Den svenska metropolen bevisar att det som möjliggör mobilitetsomvandlingen i Göteborg är en mix av stora infrastrukturåtgärder och små innovativa projekt. Man skulle kunna säga: mobilitetsplanerare i Europa, se hit!
text av Sebastian eklund
översättning av isabelle westling
Sedan 2003 delas Svenska Företagspriset i Tyskland ut. Svenska företag som framgångsrikt etablerat sig på den tyska marknaden har möjlighet att söka priset som delas ut i tre kategorier. Här finner du all information om ansökan och prisutdelning, det aktuella programmet och ett omfattande bildarkiv från tidigare års prisceremonier. Mera
