Tillbaka

// NYA TRENDER I URBANISERINGEN? Stockholm krymper för första gången medan medelstora städer växer

Av Sveriges 10 miljoner invånare bor ca 8,5 miljoner i städer, men trots det har bara tre metropoler fler än 300 000 invånare. Det innebär att det finns ett stort antal små och medelstora städer som kämpar mot metropolerna och om svenskarnas uppmärksamhet. Redan 2015 fastställde Statistiska Centralbyrån att metropolernas tillväxt knappast sker till bekostnad på landsbygdsregionerna, utan snarare beror på invandring och högt födselantal. Som i de flesta industriländerna har en stor del av den svenska befolkningen flyttat in till städerna under de senaste två århundradena. Denna del av processen verkar vara över, det finns inte längre någon stor folkvandring. Dock ökar antalet invånare som bor i städer. Och samtidigt är känslan av att landsbygden ignoreras stor. 2018 genomförde Stockholms Handelskammare en stor granskning där man undersökte hur resten av landet ser på huvudstaden. Resultatet uppvisade en konflikt: på landsbygden är uppfattningen att man i Stockholm inte alls förstår sig på livet utanför storstaden, och det finns en avundsjuka på de stora infrastrukturinvesteringar som gjorts i Stockholm. Livet i Stockholm verkar stressigt och ger bilden av att man lever i en bubbla. Samtidigt är många landsbygdsbor stolta över sin huvudstad och svärmar för dess skönhet.

Stockholm: Har man nått en vändpunkt?
Ingen annanstans är konsekvenserna av den moderna urbaniseringen så tydlig som i huvudstaden. Här bor nästan tio procent av svenskarna, alltså ungefär en miljon, och inrikes finns ingen konkurrens för staden vare sig i näringslivet eller den internationella handeln. Stockholm har inte slutat växa sedan slutet av ”gröna vågen” på sjuttiotalet efter att många barnfamiljer flyttade ut till landet. Men det kan var så att detta håller på att ändras just nu. För även om många unga fortfarande vill bo i Stockholm har man under de senaste åren kunnat se en tydlig vändning. Förra året var det 1 676 fler personer som flyttade ut från Stockholm än som flyttade dit. Särskild tydligt är beteendemönstret hos barnfamiljer, som ofta lämnar Stockholm för att flytta tillbaka till sina föräldrar på landsbygden eller för att flytta till en av tätorterna utanför staden. Varför lämnar fler och fler svenskar sin huvudstad? Det finns säkert mängder av anledningar som varierar från fall till fall, men det finns två viktiga huvudproblem. Matz Dahlberg, professor i nationalekonomi, ssk bostads- och urbanekonomi vid Uppsala universitet, ser Stockholms bostadsmarknad som potentiell orsak. 2017 kostade en genomsnittlig bostadsrätt i Stockholm nästan dubbelt så mycket per kvadratmeter som i Berlin. Att hyra är inget alternativ, för i Sverige är det mycket svårare att hitta hyresrätter. Men även svårigheterna att organisera vardagen och att röra sig i en metropol som Stockholm ser Dahlberg som en orsak för den ökande utflyttningen.

Östersund: Strategisk marknadsföring
Men vart flyttar de? Till Östersund, exempelvis. Staden ligger mitt i Sverige vid Storsjön och ca 60 mil nordväst om Stockholm. Kulturellt sett hör Östersund till norra Sverige och är känt för sitt utbud av vintersport. Vid årsskiftet 2018/2019 bodde här ungefär 63 000 människor, och i hela Region Jämtland Härjedalen bor ca 130 000 personer. Bortsett från vintersporten har även Mittuniversitetet, som finns både i Sundsvall och Östersund, en stor dragningskraft och staden är det enda centrumet för handel i hela regionen.

Östersund växer med ca 500 invånare per år
Östersund är alltså ett av alla mindre regioncentrum som är typiska för Sverige. Man är övertygad om värdet av en stabil befolkningstillväxt. Målet för projektet ”Mer Östersund” är inte bara en ökande befolkning utan också att skapa mer arbete, boendemöjligheter och livskvalitet. Strategiprojektet avslutas i år och man har redan tagit fram en rapport på hur utvecklingen sett ut hittills. Rapporten visar att invånarantalet ökat med 500 invånare per år sedan 2013. Många av dem kommer från Jämtland och Härjedalen och andra områden, men åtminstone elva procent av de nya Östersundsborna härstammar från huvudstaden. I en enkät frågades de nyinflyttade varför de valt att flytta till just Östersund. De flesta svarade att närheten till släktingar, studier och aktivitetsutbudet var den största anledningen till att de flyttat dit, men även staden som sådan. Närheten till naturen var en stor avgörande faktor för nästan hälften av de tillfrågade.

Jacob Dahlberg är ett exempel på en som valt att flytta till Östersund. Han är i övre femtioårsåldern och sitter nöjt i Frösöhotellets moderna foajé i närheten av Östersunds flygplats. Han har varit framgångsrik manager för stora hotell världen över, senast ledde han ett Scandichotell i Stockholm som fått mycket beröm för sitt innovativa koncept. För knappt ett år sedan flyttade han hit till Östersund och leder nu hotellet Frösö Park med den välkända spaavdelningen. Varför? ”Livet i Stockholm är hektiskt. Du spenderar tre timmar per dag för att komma från A till B. Nu är jag 58 år och har fått nog av det. Här finns otroligt mycket plats. Framför huset går längdskidspåret och idag åkte jag skridskor i flera timmar på Storsjön. Jag kan jaga i bergen – och ändå har Östersund allt man vill ha i en stad.” Han tar en klunk av det lokala ölet som – helt i linje med hållbarhetskonceptet – går att köpa i baren. Han är inte den enda som valt att lämna stan, att flytta bort från Stockholm är en trend bland människor i femtioårsåldern. ”För oss här är det en riktig målgrupp. För de som vill slappna av har vi utvecklat ett helgpaket som innehåller en vandring på tre timmar, under tystnad. Det går verkligen hem!”. Han reflekterar: ”Östersund vill växa med 750 personer per år. Det ger skattepengar och ser till att det finns pengar för att kunna ta hand om de nödvändiga strukturerna. Staden har ett mobilitetskoncept och forskar kring temat e-mobilitet, men deltar även i andra projekt där man tar hänsyn till vilka behov invånarna som är över 80 år har. Det är ju fantastiskt!”

Marknadsföring riktad mot hemvändare och invandrare
Kommunens åtgärder vad gäller marknadsföring innehåller inte bara montrar på utvandrarmässor i Nederländerna, utan även en årlig hemvändarfest under jultiden då många studenter hälsar på sina föräldrar. Under mottot ”Känner du någon som är i stan just nu” bjuds de personligen in som potentiella hemvändare. En smart idé som funkar, för varje år deltar ett hundratal personer. Dessutom arrangeras fester för nyinflyttade. Allt detta funkar såklart bara under förutsättningen att det finns jobb. Peter Vomacka har grundat en lokal förening för att främja näringslivet i regionen. Han svärmar för mångfalden som finns bland de små och mellanstora företagen här. Det finns över 5000 företag och många specialiserade leverantörer med kunder över hela världen. ”Det är lite som i Tyskland”, säger han. ”Dessa medelstora företag förfogar över enastående kunskaper och skapar många arbetsplatser. Även universitetet med omkring 3000 studenter är såklart av fördel”. En del internationella företag ska redan ha insett detta. Maria Boberg är ”stadsarkitekt” på Östersunds kommun och arbetar med den långsiktiga planeringen av Östersunds stad. Även Boberg menar på att Östersund helt enkelt måste bli större för att kunna täcka behovet av arbetskraft. Och hon tror också att den tilltalande omgivningen är en viktig anledning till att flytta hit. ”Man bestämmer sig för en livsstil”, säger hon. ”Precis som upplysningsfilosofen Rousseau sa, så vill människorna ”tillbaka till naturen”. I undersökningen fick Östersund högsta betyg för sitt friluftsliv. Men staden ser också till att vara tilltalande och urban och ha ett kulturellt utbud. Stadsfestivalen Storsjöyran grundades på sextiotalet som protest mot avfolkningen i regionen. Här har världsartister som Lady Gaga uppträtt. Den som flyttar hit kan alltså ha det lugnt och skönt utan att behöva avstå från stadslivet.

Tillbaka till naturen
Kanske har urbaniseringsprocessen i Sverige ändrat riktning. Man vill bort från storstädernas ohämmade tillväxt och flytta hellre till de starka medelstora centrumen. Men förändringen är långt ifrån att vara entydig. Kanske är den ett resultat av faktorer som vi ännu inte känner till eller förstår. Möjliga anledningar skulle kunna vara den kritiska inställningen till storstäder och deras bostadsmarknader, småstäder som Östersunds kvicka agerande samt längtan till ett liv nära naturen. En av de tillfrågade i Stockholms Handelskammarens enkät svarade: ”Det bästa med Stockholm är att jag inte måste bo där”. Det är knappast något hot för huvudstaden som knappt har någon fri bostadsyta som det är. För städer som Östersund är den potentiella trenden en stor chans. I storstäderna försöker man att förvalta befolkningen med alla medel, med utbyggd infrastruktur och nya bostäder, medan man i mindre kommuner vill värva fler invånare. Även om detta fungerar riktigt bra sedan några år tillbaka är det inte direkt självgående. För Maria Boberg och de andra som försöker övertyga människor om Östersund, finns det säkerligen mycket att göra även i framtiden.

AV SEBASTIAN EKLUND OCH PETER MARX
översättning av Isabelle Westling