Tillbaka

// New Work - bara en modern fluga?

Vad innebär detta populära koncept? 
Att arbeta när man vill, var man vill, hur man vill: antingen som frilansare på soffan eller i caféet, som arbetstagare på en klassisk arbetsplats men med femtimmarsdagar eller som grundare av ett Co-Working-Space med en kreativ lounge. Visst låter det utopiskt och nästan också esoteriskt? I flera företag och i många människors vardag är det dock redan allmän verklighet. Och med sitt förslag på en fyradagarsvecka hamnade Finlands nya statsminister Sanna Marin på tidningarnas förstasidor med sitt new work-koncept.

Antikapitalismen som grund
Men varifrån kommer egentligen denna idé med ”nytt arbete”? Betraktar man det hela närmare visar det sig att ursprunget inte kommer från arbetslivet, utan sträcker sig långt upp i de högpolitiska sfärerna. Den österrikisk-amerikanska filosofen Frithjof Bergmann utvecklade New Work som motsats till kapitalismen. Hans kritik handlade främst om idén av människan som arbetskraft, som medel för att nå ett mål. Bergmann ville bort från detta synsätt och strävade istället mot uppfattningen att arbetstagaren som individ med en egen personlighet. En människa ska inte utnyttjas för sina kapitalistiska intressen utan ska själv profitera från sitt eget arbete, se sitt eget mervärde samt kunna utveckla sin egen personlighet inom en grupp. Bergmanns New Work innehöll tre väsentliga aspekter: frihet, eget ansvar och social delaktighet. Men medan filosofen ville övervinna inkomstklyftorna samt förhindra landsflykten och slösandet av resurser, är dagens New Work knappt politisk längre utan snarare ett modernt buzzword. Vad finns kvar idag av den revolutionära grundtanken?

Att bryta och övervinna gamla tankemönster
Övergången från industrisamhälle till kunskapssamhälle har knappast kunnat undgå någon. Internet är inget nyland längre och digitaliseringen bestämmer och återfinns i alla människors vardag. Globaliseringen breder ut sig mer och mer för varje dag, och med den följer nya teknologier och möjligheter. Dock verkar vårt tankesätt fortfarande röra sig efter de gamla reglerna och normerna. New Work försöker bryta och övervinna dessa gamla tankemönster, för det nya arbetet innebär även nytänkande, nya koncept och nya dimensioner. Men den som nu förväntar sig ett vinnande hemligt recept kommer tyvärr bli besviken. Det finns ingen mall som passar för varje arbetssituation, varje kontor och varje arbetsgivare, och som skapar en perfekt arbetsvardag och nöjda medarbetare. Det handlar snarare om att testa olika ansatser och idéer samt att individanpassa och ständigt vidareutveckla dessa. Här är fel och bakslag tillåtna. Insikten att alla koncept inte passar alla företag är minst lika viktig som modet att våga förändra. Alla blir inte mer produktiva av kortare arbetsdagar och inte alla behöver en modern chillhörna. New Work innebär att man har människan som huvudpunkt och att man utifrån henne utvecklar ett helhetskoncept som skapar en balans mellan individ, företagets målsättningar och samhällets förväntningar. Praktiskt taget finns det inga gränser inom New Work. Det sträcker sig från nya förväntningar på människans och personalavdelningens föreställningar, över ny gestaltning av arbetsplatsen och arbetstider vidare till nya management skills.

New Works gränser
Men kan varje jobb formas på nytt? I många branscher, exempelvis inom vården eller hantverk, verkar New Work snarare som en utopi. Och långt ifrån alla har behovet att vara online och tillgänglig 24 timmar om dygnet och att omvandla köksbordet till sin arbetsplats. Risken att New Work bara används som tomt lockbete i platsannonser eller i företagsprofiler är stor. New Work innebär mer än skapandet av platta hierarkier eller införandet av en hipsterklädkod. Inte bara arbetsvillkoren behöver ändras utan det måste även ske en förändring i människors tankesätt. Att bryta upp gamla strukturer för också risker med sig och alltför sällan ställer man sig frågan vad som skulle hända ifall New Work misslyckades. I slutändan måste kunderna tillfredsställas, uppdrag slutföras och siffror skrivas. Om företaget inte lyckas med detta, så hjälper inte heller fotbollsborden, gymmet eller feel-good-managern. För att motverka dessa risker måste både arbetstagare och arbetsgivare gå igenom en inlärningsprocess, menar Kerstin Knabenbauer, vd för kammarens medlem KERMAROK. ”Medarbetare är inte bara ren arbetskraft utan måste förstås som individer med personliga styrkor, svagheter och potential”, säger hon. Medarbetarna uppmanas allt oftare att ta mer eget ansvar och agera lösningsorienterat. Men även arbetsgivare måste möta nya krav – såväl inom området för organisation och kompetens som företagets värderingar. Dessa nivåskillnader är beroende av varandra och orsakar en förändring inom företagskulturen. ”Exempelvis hjälper det nästan inte att skola in medarbetare i New Work när de organisatoriska grundstenarna inte finns, eller att skapa öppna träffpunkter på kontoret för att bjuda in till kreativt arbete när ledarna inte lever upp till dessa värderingar”, förklarar Kerstin Knabenbauer. Dessa ledare behöver fråga sig själva hur mycket ansvar de vill lämna bort och hur de kan skapa plats för sina medarbetare. Detta kräver ett nytänkande och ifrågasättande av den egna ledningsstilen, men det betyder inte att man som chef automatiskt måste vara kompis eller ”per du” med alla, utan snarare att man kan se människan bakom arbetstagaren, litar på hen och möjliggör ett erfarenhetsutbyte.

Inte alla har fötts med dessa ”management skills”, men det går att lära sig. David Wiechmann är Director Communication and Marketing hos Kinnarps GmbH, en av kammarens sustaining members. Han är övertygad om att den som sätter sig emot New Work kommer hamna på efterkälken. ”Det är klart att vi med det här konceptet genomgår stora förändringar som måste bemötas med fingertoppskänsla. Förändringen på arbetsplatsen är ett viktigt steg eftersom det är där som kraven inom New Work återspeglas”, säger Wiechmann. Nya sätt att kommunicera och att samarbeta, och att leda, måste främjas av rummet och omgivningen, för det är bara så som arbetsgivaren kan leta efter rätt miljö. I detta sammanhang är vilorum precis lika viktiga som arbetsytor som bjuder in till kommunikation.

Vilken människa gömmer sig bakom en ansökan?
I den utsträckning som arbetsgivare, arbetstagare och arbetsplatser förändras måste också personalavdelningarna orientera sig på nytt, för framtida medarbetare kommer ha förväntningar som är lika individuella som de själva. New Work öppnar upp arbetsmarknaden för människor som inte passar i en 40-timmarsvecka och för samarbete med de som inte vill anställas. Det är inte längre alla som strävar efter en fast arbetsplats, antalet frilansare ökar och då förläggs vissa tjänster till externa medarbetare. Men New Work gynnar också lösningar för människor som vill vara fastanställda. För arbetstagare med barn, deltidsanställda, studenter eller pensionärer med en s.k. encore-karriär är lönen, restiden till arbetet eller möjligheter att befordras inte lika högt prioriterade.  

Våga och vinna
Förr i tiden började man en utbildning efter skolan och hade ett konkret karriärsmål, men dagens generation vågar ta omvägar i sin karriär. Möjligheterna är många: vare sig det är en paus mellan kandidat- och masterexamen för att testa på arbetslivet, distansstudier vid sidan av arbetet eller en komplett nystart. Många jobb kräver inte en konkret utbildning inom ett specifikt område, utan istället en hel uppsättning av kvalifikationer och social skills som man snarare får genom praktiska erfarenheter. Till det hör också modet att våga gå nya vägar, även om det ibland innebär att man får ta några steg bakåt. Dagens CV:n behöver inte vara rätlinjiga, utan det är tillåtet att ta krokiga omvägar. New Work reagerar på dessa individuella karriärsvägar. Vilka förutsättningar behöver en människa för att vara så produktiv som möjligt och vilka av dessa är realistiska? Vilket värde har arbete i samhället men också i livet? New Work är en balansgång mellan individuellt svängrum och samhällets framgång, men det är också en förhandlingsprocess mellan företag och individer. Skulle man bestämma sig för att anta utmaningarna så finns chansen för nygestaltning av arbetet. Den som vågar kan vinna: framgångsrika medarbetare, nöjda kunder och framtida handlingskraft.

Text: Charlotte Roggenbuck
Översättning: Isabelle Westling