Tillbaka

// Det glada åttiotalet: Sverige står på agendan

// Axelvaddar och Winds of Change: På åttiotalet introduceras walkman, datorer och mobiltelefoner in i vardagen, privat-tv började sändas och den svenska tronföljden ändrades. Diana sa ja till prins Charles, Tyskland vann Eurovision med Nicole, Helmut Kohl blev förbundskansler. På kassett spelades Madonna och Roxette. Sverige dyrkade Carola, som gjorde sitt genombrott med ”Främling”, man läste ”OKEJ” och tittade på den första svenska såpoperan ”Varuhuset” medan Tyskland jublade för sina tennisstjärnor Steffi Graf och Boris Becker. 

Det ’glada åttiotalet’ var en tid i högkonjunktur. Men allvarliga händelser skuggade årtiondet: Mordet på Olof Palme, Tjernobylkatastrofen och AIDS inträffade under detta decennium.

 

För det svenska näringslivet i Tyskland startade årtiondet starkt: Svenska Handelskammaren registrerade en ökning med 20% i analysen av nya svenska dotterbolag år 1980. Det fanns nu 540 svenska företag som var verksamma i Tyskland - och kunderna älskade Sverige. Tack vare IKEA noteras en ”märkbar spridning av Sverige-varumärket bland konsumentprodukter”. Kammaren hjälper att informera om Sverige som affärspartner med sin höga aktivitet under dessa år:  Handelskammaren mottog Svenska Industriföreningen och Arbetsgivarförbundet i Düsseldorf och arrangerade möten med medlemmar i tyska förbundsregeringen och det tyska industriförbundet BDI. Även ett nära band etablerades med den svenska pappersindustrin som deltog på många events i Düsseldorf och diskuterade ”struktur och strategi för branschen”. Kammaren genomförde dessutom en lönestudie på åttiotalet och införde egna merchandise-produkter: nu kunde medlemmarna förvärva en ”sverige-slips” eller en ”Sverige-sjal”.  På Hannovermässan ansvarade kammaren för ”Sverigemontern” och jobbade tätt ihop med handelsrepresentanten och med ”svensk turisinformation”, vilket skapade banan för det som idag är ”Team Sweden”. Även kommersiella förfrågningar hanterades av kammaren och ofta hade dessa mycket speciella sökprofiler. Exempelvis krävdes år 1980 en "svensk exportör av råa, saltade älgskinn".

Schwedenaktion gör en hel stad blågul.

Årtiondets höjdpunkt för kammaren var utan tvivel silverjubileet 1984. Ett fjärdedels århundrade Svenska Handelskammaren firades stort i Düsseldorf. Kungaparet kom till jubileet och gav kunglig glans till den så kallade ”Schwedenaktion” som skulle ”göra hela Tyskland uppmarksäm på Sverige”: Tidningarna Handelsblatt och Rheinische Post tryckte specialutgåvor om Sverige, restauranger i Düsseldorf serverade svenska menyer i en vecka, stadsmuseet öppnade en utställning om den svenska målarprinsen Eugen, och pressen var i extas. Tidningen Express och IKEA letade efter en prinsessdubbelgångare: den lilla flickan som liknade kronprinsessan Victoria mest skulle vinna ett IKEA-barnrum. 

”Sverige är på agendan”, informerade Kammaren sina medlemmar och rekommenderade att använda ”Schwedenaktion” även för företagets egen fördel. Tillsammans med medlemmarna såg Kammaren till att alla i den nordrhein-westfalenska huvudstaden visste att kammaren firade 25 år: hälften av alla annonsplatser i staden bokades av kammaren. På affischerna hälsade medlemmarna med sina logotyper kungaparet välkomna och firade jubileet. Intresset, att som företag göra sig synlig på plakaten var så stort att korrespondensen redan i början av året visar att det tidigt bara fanns några få platser kvar. Men det egentliga jubileumsfirandet visar störst rush. Redan ett halv år i förväg var 1000 platser bokade. Det firades den 28 november på Hilton Hotell och tackbreven, delvis handskrivna, berättar om en spektakulär kväll med musik från Lill Lindfors och dans utan slut. ”En fantastisk händelse” skrev Alfa Laval. NordLB gav Kammaren komplimangen att ”Sverige är nu mycket främjad inom förbundsrepublliken”.  Jubileet, tyckte banken, hade utmärkt sig genom ”kombinationen av teknisk perfektion och mänsklig värme”. Dr. Achim Middelschulte, som var inbjuden som vän till drottningen bedömde programmet som ”utmärkt utformat och följaktligen elegant blev kvällen”. ” Festligare och värdigare hade inget jubileum kunnat blivit firat”, uttalade sig den svenska konsulen i Düsseldorf, Hans-Georg Paffrath.

 

I slutet på åttiotalet blev intresset för Europa i Sverige större och större. För att visa Sveriges känsla av samhörighet med kontinenten  - Sverige var inte ännu del av EU, planerade Svenska Handelskammaren åter igen ett stort event 1989: "Sverige i Europa". Även denna gång begav sig kungaparet till Düsseldorf för att lyssna på föredrag och paneldiskussioner som handlade om den svenska industrins perspektiv på den obegränsade europeiska hemmamarknaden efter 1992. Att detta skulle fortsätta bli viktigare och större, kunde man ana i slutet av åttiotalet: med stämningen på topp och med höga framtidsförhoppningar tog årtioendet slut, då muren föll och slutet på kalla kriget nalkades.