Tillbaka

// Svenska Kyrkan
Metamorfos av en instans

// Handen på hjärtat: när var du senast på en gudstjänst? I Sverige behöver många fundera ett tag för att kunna besvara den frågan. Mindre än fem procent av kyrkans medlemmar är gudtjänstbesökare , en trend som pågått under lång tid och som säkerligen har bidragit till att den svenska kyrkan sedan år 2000 inte längre är statskyrka.  I nästan 500 år var kyrkan och staten förenade, Gustav Vasa grundade detta ”tvängsäktenskap mellan tron och altare” 1527. 
Skilsmässan för detta ”äktenskap” sysselsatte parlamentet i årtioende, men till slut återstod bara en lösning, att statskyrkan inte längre låg i tiden. Tidigare var det inte möjligt att gå ur kyrkan; föddes man som svensk så var man automatiskt med i Svenska Kyrkan. Hela civilståndet administrerades fortfarande fram till 1991 av statskyrkan. Omvänt utsåg staten alla biskopar, alla pastorer och biskopar var anställda av staten. Det ömsesidiga inflytandet var enormt.

Sedan dess har antalet kyrkmedlemar minskat kontinueligt, idag är det knappt sex miljoner. Eftersom andelen medlemmar i andra religiösa samhällen har ökat kraftigt på grund av invandring, är endast omkring 60% av befolkningen protestant-lutherska.
Men även bland majoriteten av officiellt protestantiska familjer spelar tron nästan ingen roll i vardagen. Även vid höga kyrkliga helgdagar är det inte självklart att gå till gudstjänsten. Traditionen att se på Donald Duck-filmer på julafton kan ha utvecklat en mer bindande karaktär under julen än att gå till julottan.



Här får man tycka som man vill. Men det är ingen tvekan om att mycket kunskap och kulturell utbildning gått förlorad här under en eller två generationer. Kristendomen har påverkat det svenska samhället intensivt i århundraden: att kunskap om kristet innehåll är en viktig nyckel för att förstå kultur och historia samt det moderna samhället.
När ärkebiskop Antje Jackelén i en intervju med Schweden Aktuell förklarar sin oro för att kristen utbildning har minskat snabbt och att detta blockerar "särskilt unga människors tillgång till existentiella källor", kan man tillägga: det gör det svårare att få tillgång till hela historien om konst och litteratur.
Ärkebiskopen är dock övertygad om att kyrkans betydelse för det svenska samhället, trots antalet nedgångar, ökar igen. Den används som en röst mot populism och andra negativa trender. Som en kultur- och hoppbärare, som kontaktperson för människor i nöd. Och idag presenterar kyrkan inte längre sig som en moralisk auktoritet som försöker reglera svenskarnas liv - men som en världsvan gemenskap, öppen för alla som söker en partner i glädje eller sorg.

Men kyrkan är också en stor arbetsgivare och en vetenskapsfaktor. Kyrkan håller 22000 medarbetare sysselsatta, är en av de största skogsägarna i landet, betydande aktieinnehavare och ägare av 3000 kyrkbyggnader. Den sitter på en förmögenhet på cirka 44 miljarder kronor. Men det är inga förmögenheter som genererar vinst, utan kyrkbyggnader, kyrkoförsamlingar och begravningsplatser, som kommer med kostnader.
Svenska Kyrkans arbete finansernas genom kyrkoskatten, som alla medlemmar i kyrkan betalar. De totala intäkterna från kyrkoskatten år 2019 är ungefär 14 miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär 60 procentav Svenska Kyrkans totala inkomst.



Och „företaget kyrkans” utgifter? Den totala kostnaden för kyrkans verksamhet år 2017 uppgick till 20 miljarder kronor. Eftersom huvudverksamheten drivs i församlingarna finns de största kostnaderna där. De lokala skillnaderna är stora när det gäller vad kyrkorna använder sina kyrkliga avgifter till.
På nationell nivå har kyrkan sin egen förmögensförvaltning. Det hanterar till exempel buffertkapitalet på cirka 8000 miljoner kronor, vilket kan användas i krissituationer. För investeringarna gäller strikta etiska regler. Till exempel så försöker Svenska Kyrkan att inte jobba med företag som tjänar pengar på fossila bränslen. Förutom den nationella förvaltningen så förvaltas tillgångar separat på församlingarnas nivå. Svenska Kyrkan har även välgörenhetsorganisationer och stiftelser med egen förvaltning.

"Prästlön" - Skog och jordbruk ingår i finansieringen

Svenska Kyrkan odlar skog och mark i hela Sverige - från Karesuando i norr till Skurup i söder. Förmögenheten kallas för prästlön, för att det var det den användes till förut. Det fanns fält och ängar att ha boskap på och skogar för jakt och virke - det försörjde prästens familj. Idag tar de tretton stift som finns i Sverige hand om ”prästlön” och distribueras också nationellt genom ett kompensationssystem. Förmögenhet består förutom av skog och land också av ett fondkapital. Totalt hanteras 466 000 hektar skogsmark, 47 000 hektar betesmark och jordbruksmark och ett fondkapital på 3000 miljoner kronor. Det gör Svenska Kyrkan till den största jordbruksoperatören i landet och den femte största skogsförvaltaren. Ekonomiskt sett är det fortfarande en viktig faktor i landet.
Gränsöverskridande närvaro och nätverk
Även internationellt är Svenska Kyrkan aktiv – en global player, om man så vill. Den finns representerad på alla fem kontinenter – även om Svenska Kyrkan i Utlandet organisatoriskt styrs ifrån stiftet i Visby på Gotland. Speciellt omfattande är utbudet för medlemmarna i Svenska Kyrkan i Tyskland.  Här finns det Svenska Kyrkan i Berlin, Frankfurt am Main, Hamburg och München. I Hamburg befinner sig Gustaf Adolfskyrkan som invigdes 1907 och som ursprungligt byggdes som en sjömanskyrka. Församlingarna är viktiga kulturambassadörer för Sverige: utöver de kyrkliga erbjudandena så finns språkskolor, körer, fester eller bara en inbjudan till fika emellanåt. De fyra församlingarnas arbete strålar ut i de omgivande delstaterna.
Den evangeliska-luterianska kyrkan i Sverige må ha förlorat medlemmar och inflytande. Men trots detta agerar den för närvarande som en väldigt livlig, kreativ och filantropisk kraft. Det är möjligt att den med hjälp av denna metamorfos från den allmänna statskyrkans värdegemenskap kan vinna tillbaka de yngre generationerna.