Över 60 år av tysk-svenskt näringslivsfrämjande

Efter att "svenska kretsar uttryckt sin önskan [...] om att skapa en nationell svensk institution i Düsseldorf för att främja svensk export" i början av 1959 grundades Svenska Handelskammaren i Förbundsrepubliken Tyskland i juni samma år. Med stöd av svenska konsuler och företrädare för svenska företag i Tyskland började kammaren officiellt sitt arbete den 1 september 1959.

Svenska Handelskammaren såg formellt dagens ljus den 18 september 1959. Den dagen blev kammaren inskriven i föreningsregistret vid Düsseldorfs tingsrätt – en händelse vars följder många icke-tyskar knappt kan förstå. För helt enkelt att inrätta en handelskammare i Tyskland på 1950-talet var det inte, eftersom beteckningen ”Handelskammaren” också förde krav på en viss status med sig. Ansökan med nummer 2478 – i enlighet med de tyska ansökningsformaliteterna – bifogas 36 dokument som en bilaga. I kammarens första styrelse ingick tre personer: generalkonsul Ragnar Dyberg som ordförande, direktör Karl August Hedin och vice konsul Lars Frisk som övriga styrelseledamöter. Det konstituerande styrelsemötet ägde rum den 26 juni 1959 i Stockholm. ”Jag är säker på att inte bara traditionella svenska basvaror som järnmalm, trä och massa kan säljas i Tyskland”, sa konsul Ragnar Dyrberg övertygande vid den tiden. Han borde få rätt.

Bland de grundande medlemmarna, varav de allra flesta fortfarande är medlemmar i kammaren idag, var

  • Skogsindustrierna, Skogsindustriföreningen (Stockholm, Sverige)
  • SKF GmbH (Schweinfurt)
  • Skandinaviska Enskilda banker (Stockholm, Sverige)
  • Scania AB (Södertälje, Sverige)
  • Scandinavian Airlines System Directorate Germany (Frankfurt am Main)
  • Sandvik Holding GmbH (Düsseldorf)
  • Messe Frankfurt GmbH (Frankfurt am Main)
  • LKAB Schwedenerz GmbH (Essen)
  • Böhler-Uddeholm Germany GmbH (Düsseldorf)
  • Atlas Copco Holding GmbH (Essen)
  • Alfa Laval AB (Lund, Sverige)

En stor förändring i Handelskammarens liv inträffade 1972 och åren däromkring. En ny organisation för det statliga stödet för svensk export beslutades av Riksdagen. Det 50-procentiga statsbidraget till utrikeshandelskamrarna ströks resolut. Handelsminister Kjell-Olof Feldt och hans statssekreterare Bengt Dennis reste runt och talade energiskt för det nya Exportrådet med dess regionala handelskontor. Ny organisation och nya kvastar. Handelssekretararna, ett slags exportens supermän med diplomatisk status, skulle lånas in från näringslivet för att i fyraårsperioder främja svensk export på de olika marknaderna. ”Det här var en slitsam process” erinrar sig Carl-Johan Jargenius, direktör på Stockholms Handelskammare. ”Det operativa ansvaret togs mycket handfast över av staten. Det fick till följd att de bilaterala handelskamrarna fick en helt ny roll. Vissa av dem slogs ut eller fick en rent marginell betydelse. Men andra anpassade sig till de nya förutsättningarna och förstärkte sin identitet.” Svenska Handelskammaren i Tyskland slogs inte ut. Flera omständigheter talade för att den skulle överleva. Även om kammaren bara hade 13 år på nacken 1972, så hade den etablerat sig som både en lobby-organisation, ett serviceorgan för svenska dotterbolag och ett forum för kontakt mellan företagsledare. Än idag arbetar kammaren oberoende av statliga bidrag och finansieras av dess medlemsföretag.

Geschichte Schwedische Handelskammer DeutschlandSveriges ambassadör besöker den ännu unga svenska handelskammaren 1965.
Geschichte Schwedische Handelskammer DeutschlandKammaren flyttar för första gången till Düsseldorf och firar sin invigning på Am Bonneshof 1974 med verkställande direktör Fred von Tobiesen.
På kammarens kontor hjälper man svenska företag att etablera sig i Tyskland och stärker den svenska exporten.
Svenska Handelskammaren firar sitt 25-årsjubileum med den "svenska kampanjen" 1984: Hälften av alla reklamskyltar i Düsseldorf bokades av Handelskammaren. På affischerna välkomnade medlemmarna kungaparet med sina logotyper och firade jubileet.
Sveriges handelskommissionär Hans Jannö och kammarens vd Fred von Tobiesen undertecknar 1993 ett omfattande samarbetsavtal mellan Exportrådet och Kammaren.
År 2003 delar kammaren för första gången ut Svenska Företagspriset i Tyskland. Kronprinsessan Victoria överlämnar troféerna till de framgångsrika företagen.
Svenska Handelskammaren fyller 50 år: Milstolpen firas i Hamburg 2009.
Precis som 25 år tidigare kommer det svenska kungaparet att närvara vid jubileet. Representanter för Junior Chamber Club har äran att personligen välkomna kung Carl XVI Gustaf.

Under årtiondena har Sveriges närvaro på mässor, som är så viktiga i Tyskland, organiserats av kammaren, liksom lobbyverksamhet för det tysk-svenska dubbelbeskattningsavtalet. En årsbokskatalog över svenska dotterbolag i Tyskland gavs ut i en tryckt version fram till 2000-talet. Svenska Handelskammaren i Tyskland har skapat ett rykte om sig att vara en av de mest aktiva bland Sveriges utländska handelskammare.

Kammaren har också ansträngt sig aktivt för att säkra framtida tyska-svenska ekonomiska förbindelser: Sedan 2001 finns Junior Chamber Club (JCC) i Tyskland, ett ”nätverk inom nätverket” med nära band till den ”stora” Handelskammaren. JCC har sin egen representant i styrelsen och presidiet. Idag finns det JCC-kommittéer i Hamburg, Berlin, Düsseldorf-Köln, München och Frankfurt am Main. Kommittéerna håller i sina egna aktiviteter, men finns alltid med på föreläsningar, resor och kammarmöten. Därmed sörjer de för att det ständigt tillförs nytt friskt blod inom organisationen.

År 2003 inträffade något helt nytt i verksamheten. Då instiftades ”Det svenska exportpriset”, som Handelskammaren delar ut i samarbete med Exportrådet och Sveriges ambassad i Berlin. Den första prisutdelningen skedde i Hamburg 2003, där generalkonsulatet fanns fram till 2008, med Kronprinsessan Victoria som hedersgäst. Exportpriset fick snabbt stor uppmärksamhet. Bland pristagarna noterar man en påtaglig blandning av klassiskt välkända företag och helt nya entreprenörer som med framgång slagit sig in på den tyska marknaden. I dag delas priset ut i nära samarbete med Sveriges ambassad och Business Sweden under namnet Svenska Företagspriset i Tyskland. Själva prisceremonin har alltmera fått ett litet stänk av den mera berömda Nobelmiddagen i Stadshuset i Stockholm, som äger rum vid Lucia-tiden i december varje år. Vid Exportprisets utdelning har det således ofta varit närvaro från kungahuset och dessutom alltid stor trängsel av direktörer, ministrar, diplomater, kulturpersonligheter, professorer och chefredaktörer. Men trots alla honoratiores är stämningen förvånansvärt avspänd och uppsluppen.

Numera är kammaren, med stöd av dess volontärer och heltidsanställda, redan inne på sitt sjunde årtionde i sin tjänst för svenska företag i Tyskland. En mångfacetterad historia ligger till grund och en lovande framtid väntar medlemmarna. Ett nytt årtionde erbjuder nya möjligheter för det svenska näringslivet i Tyskland. Medlemsföretagen närmar sig nästa årsdag tillsammans, lierade och förstärkta genom kammarens nätverk.

En utförlig tillbakablick på alla sex decennier av kammarens historia finns att läsa om i SCHWEDEN aktuell från jubileumsåret 2019.

Vi håller dig uppdaterad


Få information om Svenska Handelskammarens
evenemang och aktiviteter i din region!

 

Till toppen